Sjiisk Bundesdai
Erscheinungsbild
![]() |
![](http://chped.net/https/upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c7/Reichstag_building_Berlin_view_from_west_before_sunset.jpg/300px-Reichstag_building_Berlin_view_from_west_before_sunset.jpg)
A Sjiisk Bundesdai as det parlament faan Sjiisklun. Hi woort direkt faan't fulk weelet. A Bundesdai weelet at regiarang. Diar wurd a gesetsen maaget.
Wool[Bewerke | Kweltekst bewerke]
![](http://chped.net/https/upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/ba/Pers.Ver.Wahl.v4.svg/300px-Pers.Ver.Wahl.v4.svg.png)
A Sjiisken weele mä tau stemen:
- Mä det iarst stem woort en kandidoot ütj di aanj woolkreis weelet. Hoker a miast stemen feit, sat seeker uun a Bundesdai. At jaft 299 woolkreiser (Stant:2021), an so sat diar 299 direkt weelet politikern.
- Mä det naist stem woort en partei weelet, an jo ööder 299 mandaaten wurd diarefter ferdiald, hüföl prosenten det enkelt partei uffüngen hää.
- Nü komt det oober flooksis föör, dat en partei muar iarst stemen füngen hää, üs ham efter a naist stemen eegentelk tustun. Jodiar auerhingin mandaaten wurd do weder ütjglikt mä ütjgliksmandaaten. Diaram sat diar muar üs 598 politikern uun't parlament; efter't Bundesdaiswool 2021 san't 736.
- Normoolerwiis skal arke partei tumanst 5% faan a stemen uffu, am iin uun't parlament tu kemen. Ian ütjnoom as a SSW, auer hi en manertaalpartei as. En ööder ütjnoom as en partei, diar tumanst trii direkt mandaaten wonen hää.
Luke uk diar[Bewerke | Kweltekst bewerke]
![Commons](http://chped.net/https/upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4a/Commons-logo.svg/14px-Commons-logo.svg.png)